tisdag 18 augusti 2009

Susan Sarandon, del 2

Här följer mina reaktioner på några fler av Susan Sarandons filmer. (De som jag gillar bättre än dem i inlägg 1...)

Irresistible (2006)
Sophie känner sig förföljd och trakasserad av sin makes (Sam Neill) vackra, unga kollega (Emily Blunt), men ingen tror henne... Faktiskt en riktigt spännande film med en oväntad intrig; bitvis rätt läskigt, som det väl ofta är när det är stalker-tema... Ingen storfavorit direkt, men helt okej!
Genre: Thriller. SS: Sophie. Betyg: +++

Ängel i New York (2004)
Den här filmen handlar om flera olika personer, vars liv påverkar varandra i olika hög grad under dagarna kring jul. Budskapet, att våga tro på "mirakel" och människans kraft att förändra sig till det bättre etc, är sympatiskt i och för sig, men kanske lite väl övertydligt. Det är nog meningen att filmen ska upplevas som "varm och mysig" och hoppfull, men av någon anledning gör den mig ändå lite sorgsen. Susan Sarandons vilsna karaktär berör. (Ja, det är inte bara som jag säger!)
Genre: Drama. SS: Ensamstående karriärkvinna med sin gamla mor på sjukhus. Betyg: +++

Earthly posessions (1999)
I Thelma & Louise reste Susan Sarandon genom USA i en studtals vild biljakt. Här är hon också på rymmen, men lite mer ofrivilligt. Hon spelar en timid (men lite lustig) hemmafru som blir kidnappad av en hetlevrad ung man när han rånar en bank, eftersom han behöver pengar till sin gravida flickvän. Tyvärr blir inte bytet så stort, mätt i pengar, men han får med sig Charlotte och det visar sig att de får det ganska kul tillsammans... (Fast jag gillar inte riktigt slutet. Tycker att det hade kunnat vara helt annorlunda. Vad är det för fel med par med åldersskillnad??)
Genre: Drama. SS: Charlotte. Betyg: +++-

Laddat möte (1990)
Filmen handlar om en 27-årig kille som sörjer sin döda fru, avliden i en bilolycka. Vännerna försöker få honom att "rycka upp sig" och träffa en ny tjej, men det intresserar honom inte. Inte förrän han möter en 44-årig servitris, som bär på sina egna sår från det förflutna. Trots olikheter i ålder, intressen och inte minst bakgrund dras de oemotståndligt till varandra. Det är ett romantiskt, sinnligt drama - med sina komiska poänger - och Susan gör sig naturligtvis ypperligt i rollen som förförerska!
Genre: Drama. SS: Sexig vacker kvinna (okej, jag har glömt karaktärens namn...). Betyg: +++-

Häxorna i Eastwick (1987)
Det här är en film som jag länge har känt till utan att ha sett den; jag var rädd att bli besviken, men jag tyckte faktiskt att den var rätt bra! Visst, den är väl ingen "wow!"-film, men ganska rolig. Lite småfånig, men Susan Sarandon spelar cello, och... musik är sexigt!
Genre: Komedi. SS: en av tre väninnor som blir förtjusta i Jack Nicholsons diaboliske figur...
Betyg: ++++

Dead man walking (1995)
Starkt, gripande drama, både Susan Sarandon och Sean Penn gör verkligen bra ifrån sig. En film som jag inte såg bara på grund av henne utan för att man "bör" ha sett den... och det var ju tur att jag såg den!
Genre: Drama. SS: nunnan som blir en dödsdömd mans enda förtrogna. Betyg: ++++

Klienten (1994)
En spännande film om en pojke som råkar bli vittne till ett brott. En åklagare vill få honom att tala ut, en torped hotar att döda honom (och hans familj) om han gör det... Susan Sarandon spelar advokaten som kämpar för att vinna hans förtroende, och tillsammans kan de kanske komma på en lösning... Vissa inslag i handlingen känns mindre trovärdiga, men som helhet är filmen bra. (Och det var när jag såg den här filmen som jag "fick upp ögonen" för damen...)
Genre: Thriller. SS: Reggie Någonting, advokat... Betyg: +++

Thelma & Louise (1991) - men naturligtvis! Favoritfilm långt innan jag "upptäckte" Susan Sarandon. Betyg: +++++

måndag 17 augusti 2009

Susan Sarandon, del 1

På Lovefilm har jag gjort en filmsamling med Susan Sarandon-tema. Här delar jag upp den i två; först ut är några mindre bra filmer...

Moonlight Mile (2002)
Jag ska erkänna att jag inte ens såg klart den här. Ibland straffar det sig att välja filmer utifrån rollistan... Filmen handlar om hur en ung man vid namn Joe försöker gå vidare i livet efter att hans flickvän har dött. Flickvännens föräldrar har det svårt. Ja, det säger sig självt att det är en ganska dyster historia... Kanske var jag bara på fel humör för att se den.
Genre: Drama. SS: den döda flickans mamma. Betyg: -

Mr Woodcock (2007)
Jag hade inga höga förväntningar på den här filmen, men hade ändå hoppats att den skulle vara roligare. (Kanske töntigt fånig, men ändå sådär så att man kan skratta...) Visst, jag drog på munnen ibland, men egentligen tyckte jag att historien var rätt hemsk. Åtminstone slutet, eller kanske särskilt slutet. Visst kan man gå vidare och hämta sig från plågsamma barndomsupplevelser, och man kan inte slicka gamla sår i det oändliga, men det kändes nästan som om filmen mot slutet svängde över till att ta mobbarens parti mot den mobbade. Om inte, slår det mig nu, jag tog det för bokstavligt? Det kanske fanns någon ironisk slutkläm där som jag missade? Men, det känns inte riktigt så... Helt outhärdlig var filmen ändå inte.
Genre: Komedi. SS: huvudpersonens mamma, hans antagonists fästmö. Betyg: +-

Igby goes down (2002)
En familj där alla är olyckliga, där försoningen bara skymtar glimtvis. På dvd-etiketten stod det: "drama, komedi", men var komedin kommer in begriper jag inte riktigt. Jag tycker att det främst är en tragisk film om hur ett privilegierat liv med rikedom och makt kan korrumpera själen. Ytligt sett "perfekta" förutsättningar kan dölja djupa sprickor i fasaden, etc. Viljan att göra uppror, att leva annorlunda, är högst förståelig, men Igby väljer enligt mig fel metod för sin revolt. Ramberättelsen (början/slutet) känns bisarr; kanske det ska föreställa tragikomiskt eller svart humor? Realistiskt, kanske?
Genre: Drama. SS: huvudpersonens mamma. Betyg: +

Elizabethtown (2005)
Inte heller här hjälper Susan Sarandons närvaro till att dra upp betyget särskilt mycket. Det är en lite småsliskig, smårolig roadmovie. Filmen har sina ljusa stunder (Kirsten Dunst och Orlando Bloom är ett rätt sött par), men man kanske inte ska se den om man nyligen har varit på en närståendes begravning eller om man saknar någon att älska... Bitvis är den rätt seg.
Genre: Romantisk komedi. SS: huvudpersonens mamma. Betyg: ++-

Förtrollad (2007)
En sagoflicka väntar på sin stora kärlek, sin drömprins, och råkar genom den onda drottning Narissas intrigerande hamna i vår icke-animerade, kanske romantiklösa, värld. Där ställer hon till det för folk hon träffar, livar upp deras vardag och... finner en helt annan kärlek än den hon drömt om. Inte så mycket att orda om - men Susan Sarandon som elak häxa är ju bara så bra! Att dessutom fantisera ihop en egen bakgrundshistoria enligt en queer omtolkning av den klassiska sagostrukturen, gör rollfiguren dessutom mycket intressantare. (För övrigt får man inte se så mycket av henne.) Det är en sagofilm, helt enkelt, och som sådan är den rätt förutsägbar. Inte dålig, men denna typ av sagor kan nog ha en rätt deprimerande effekt på vuxna... Ingen film jag kommer att se om, i alla fall. Betyg: ++
Genre: Barn/familj. SS: Elak magisk drottning

Romance & Cigarettes (2004)
Även här lite konstig genrebeteckning. Något slags familjedrama om otrohet. Egentligen skulle jag ha tappat intresset för den mycket snabbt om inte Susan varit med lite här och var i filmen. Bästa scenen när hon sjunger A Piece of My Heart med kyrkokören...
Genre: Action/äventyr (?). SS: hustru. Betyg: ++

Alfie (2004)
Jag har hört att originalet ska vara bättre än denna remake med Jude Law. Susan Sarandon dyker upp i ett par sevärda scener som en av tjejtjusaren Alfies äldre erövringar. Annars, ointressant.
Genre: Komedi. SS: har affär med yngre man. Betyg: +

Vid din sida (1998)
Jackie har cancer. Hon gillar inte tanken på att överlåta ansvaret för sina två barn på sin exmakes unga nya tjej (Julia Roberts). Förutsägbart snyftigt, men är man bara beredd på det, så är det väl rätt okej. Man behöver inte tänka så mycket när man ser den här.
Genre: Drama. SS: mamma, antagonist/vän. Betyg: +++

Shall we dance? (2004)
En lite väl lång romantisk komedi, och långt ifrån någon perfekt sådan, men den duger för en tevekväll om man inte har så höga krav. Susan Sarandon har dock inte största rollen. Det känns lite förutsägbart med den medelålders lätt uttråkade gifte mannen (Richard Gere) som får ett litet avbrott i vardagen då han ser en ung tjej (Jennifer Lopez) i ett fönster... men filmen har väl ändå sina småmysiga stunder.
Genre: Komedi. SS: hustru. Betyg: ++-

lördag 8 augusti 2009

En studie i hämnd

En studie i hämnd (La tourneuse de pages, 2007) är en lågmäld men intensiv film med krypande thrillerkänsla. Det handlar om Mélanie (Deborah Francois) som är en mycket lovande pianist som barn. Men vid inträdesprovet till en prestigefylld musikskola misslyckas hon kapitalt, eftersom hon blir distraherad av domaren Arianes (Catherine Frot) ouppmärksamhet. Mélanies besvikelse är så stor att hon bestämmer sig för att aldrig spela piano igen. Flera år senare är hon anställd av Arianes man, och av honom får hon veta att hans fru är i desperat behov av en skicklig och pålitlig notvändare, eftersom hon lider av fruktansvärd rampfeber vid konserter. Mélanie får jobbet; Ariane känner inte igen henne, och anar inte att Mélanie smider planer...

Det är en helt fantastiskt gripande film om utstuderat hämndbegär, men också om musikens makt över känslor, om attraktion och kärlek - jag blev starkt berörd av filmen. Förunderligt att se hur känslor hon inte vill förstå växer fram hos Ariane, och in i det sista hoppas jag på en ljusning, en mirakulös vändning i slutet...

Evening

Den senaste filmen jag såg var Evening (2007) med manus av Michael Cunningham (men filmen bygger på en roman av Susan Minot), en lågmäld historia med bland andra Vanessa Redgrave, Toni Collette, och Meryl Streep i en mindre roll.

På grund av namnet Michael Cunningham måste filmen oundvikligen jämföras med Timmarna, dock till den senares fördel. Evening är långt ifrån lika engagerande - men den är inte heller ointressant. Det handlar om en döende kvinna (Redgrave) som minns en sommar då hon var ung (spelad av Claire Danes) och hennes bästa vän skulle gifta sig, och hon mötte en man som alla var mer eller mindre förälskade i.

Temat känns igen från övriga verk av Cunningham: Vad gör vi med våra liv, lever vi de liv vi vill, vad betyder våra val, vågar vi verkligen leva, vågar vi stå för våra känslor... sådana saker. Lite vemod, kärlek, sorg och lycka. Tiden går och livet går i alla fall alltid vidare... En del av filmens behållning finns i de vackra miljöerna.