Snön på Kilimanjaro

The Snows of Kilimanjaro (1952) handlar om helt ogenerad jakt på vilda djur, och jakt efter kärleken, och efter att förverkliga sig själv oberoende av vad det gör med omgivningarna. Och som vanligt inser man kanske inte riktigt vad man har förrän man är nära att förlora det...

Det är en film som känns... gammal, vilket den förstås är, men även gamla filmer kan ju vara väldigt bra... Det här är en långdragen historia om en döende man (Gregory Peck) som i återblickar minns sitt liv som jägare av både djur och kvinnor, alltmedan hustrun (Susan Hayward) lyssnar och försöker hålla modet uppe på honom och gamar och hyenor stryker omkring lägret. Han återvänder ständigt till minnet av sin stora kärlek Cynthia (Ava Gardner) som han mötte i Paris då han kämpade för att nå framgång som författare. Men han förlorade henne. Och det är inte direkt svårt att förstå varför.

"Jaha, Hemmingway", tänkte jag innan jag såg filmen; jag har faktiskt inte läst någonting alls av honom. När jag dock en tid senare läste Ava Gardners självbiografi insåg jag att den här filmen egentligen inte innehåller så mycket "Hemmingway". Den bygger visserligen på en novell han har skrivit, men för att göra en intressant (?) lång!film av en bok, var de ju tvungen att lägga till en hel del... Så, skriver Ava, den stackars mannen avskydde det hela och tvingades konstatera att manusmakarna hade smusslat in element från en hel del andra av hans skrifter också.

Anledningen till att jag inte tyckte så mycket om filmen är väl på grund av att huvudpersonen är direkt osympatisk. Det känns inte så intressant att se en väldigt lång historia berättad av en man som hela tiden är irriterande självcentrerad. Men den strålande Ava Gardner förgyller filmen. I en blogg där det talades om "Classical Hollywood" och man ombads nämna sina favoritskådespelare av båda könen tvingades jag konstatera att jag dels kanske inte har sett tillräckligt mycket film än, men också att jag kanske är benägen att inte lägga så mycket märke till männen... En tjej kommenterade: "Just wait until you watch a film with Gregory Peck; then you'll start noticing!"

Hmm...