Jordbävningen (av Mark Robson, skriven av Georg Fox och Mario Puzo) är en s.k. katastroffilm, varken mer eller mindre. Om man råkar vara förtjust i genren så gillar man den måhända; själv skulle jag ha spolat framåt en hel del om det hade gått att göra (om jag hade vetat hur man gör?) när man ser på film med x-boxen...
Los Angeles; människor är i full färd med sina dagliga liv. Vi har den framgångsrike atletiske arkitekten och fd fotbollspelaren Stewart Graff (Charlton Heston) och han mer eller mindre alkoholiserade fru Remy (Ava Gardner). Deras äktenskap knakar i fogarna och Stewart ägnar mer uppmärksamhet åt hans döda väns unga änka Denise (Genèvieve Bujold) än vad Remy gillar. Vi har Remys pappa, Stewarts chef (Lorne Greene), hans sekreterare (Monica Lewis), en desillusionerad polis (George Kennedy) som en gång trodde att polisyrket innebar att hjälpa folk, i motsats till att vara paragrafryttare, samt ett par småfifflare, diverse andra personer med diverse små bekymmer, och oräkneliga statister.
Sedan börjar marken skaka. Och skaka. Och tillslut skaka jättemycket. Och sedan lite till.
Det handlar då om att hitta folk som kommit bort från varandra, rädda folk i sönderrasade byggnader, en enorm damm som är på väg att brista, och i allt detta ett mindre gisslandrama och äktenskapsproblem.
För min del känner jag att problemet med den här filmen är de många karaktärerna; de är för många för att något öde ska hinna gripa tag ordentligt. Exakt varför Remy och Stewart har problem förstår man inte (men tydligen "var" han inte något innan han träffade henne; nu känner han att det är nog med "mutor" som högre position inom företaget), och det är därför svårt att sympatisera vare sig med Remy eller med Stewarts vänsterprassel. Det är som att samtliga karaktärer bara är kulisser till den skakande marken. Den enda som engagerar en aning är polisen Lew, som till slut verkar känna att det finns någon mening med livet trots allt.
Till sist försöker sig Charlton Hestons ljumma hjälte sig på ett sista hjältedåd, och hela Los Angeles lämnas i översvämmade ruiner.
Och tyvärr; jag gäspar. Men tänker samtidigt att jag får skylla mig själv. Att hyra filmer baserat på rollistan är ju inte alltid en lyckad strategi. I det här fallet tycker jag dock nästan att det handlar om vilseledande information... Ava Gardner listas som namn nummer två, och syns även på själv dvd-skivan, men befinner sig i själva verket långt ner i handlingen...
Los Angeles; människor är i full färd med sina dagliga liv. Vi har den framgångsrike atletiske arkitekten och fd fotbollspelaren Stewart Graff (Charlton Heston) och han mer eller mindre alkoholiserade fru Remy (Ava Gardner). Deras äktenskap knakar i fogarna och Stewart ägnar mer uppmärksamhet åt hans döda väns unga änka Denise (Genèvieve Bujold) än vad Remy gillar. Vi har Remys pappa, Stewarts chef (Lorne Greene), hans sekreterare (Monica Lewis), en desillusionerad polis (George Kennedy) som en gång trodde att polisyrket innebar att hjälpa folk, i motsats till att vara paragrafryttare, samt ett par småfifflare, diverse andra personer med diverse små bekymmer, och oräkneliga statister.
Sedan börjar marken skaka. Och skaka. Och tillslut skaka jättemycket. Och sedan lite till.
Det handlar då om att hitta folk som kommit bort från varandra, rädda folk i sönderrasade byggnader, en enorm damm som är på väg att brista, och i allt detta ett mindre gisslandrama och äktenskapsproblem.
För min del känner jag att problemet med den här filmen är de många karaktärerna; de är för många för att något öde ska hinna gripa tag ordentligt. Exakt varför Remy och Stewart har problem förstår man inte (men tydligen "var" han inte något innan han träffade henne; nu känner han att det är nog med "mutor" som högre position inom företaget), och det är därför svårt att sympatisera vare sig med Remy eller med Stewarts vänsterprassel. Det är som att samtliga karaktärer bara är kulisser till den skakande marken. Den enda som engagerar en aning är polisen Lew, som till slut verkar känna att det finns någon mening med livet trots allt.
Till sist försöker sig Charlton Hestons ljumma hjälte sig på ett sista hjältedåd, och hela Los Angeles lämnas i översvämmade ruiner.
Och tyvärr; jag gäspar. Men tänker samtidigt att jag får skylla mig själv. Att hyra filmer baserat på rollistan är ju inte alltid en lyckad strategi. I det här fallet tycker jag dock nästan att det handlar om vilseledande information... Ava Gardner listas som namn nummer två, och syns även på själv dvd-skivan, men befinner sig i själva verket långt ner i handlingen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar