måndag 4 januari 2010

Bernard och Doris (2006)

Doris Duke (Susan Sarandon), arvtagerska till ett tobaksimperium är en rik kvinna som gör vad som faller henne in utan att förklara sig för någon. I filmens början avskedar hon sin gamle butler och skaffar sig en ny, Bernard Lafferty (Ralph Fiennes). Bernard, som tidigare tjänat hos kända filmstjärnor, har haft svåra alkoholproblem, men bortsett från det är det verkligen ordning och reda på honom. Han är fast besluten om att Doris ska bli nöjd med hur han sköter hennes hushåll. Det blir hon, och snart blir de dessutom mycket goda vänner. Bernard blir den hon förlitar sig mest på av alla i sin omgivning, mycket till omgivningens förskräckelse.

Eftersom det var ett tag sedan jag satte den på filmlistan tog jag fasta på fodralets genrebeteckning och satt länge och väntade på att filmen skulle bli rolig. Det är den inte. Visst kan man dra lite på munnen enstaka gånger, men faktum är att det hela är ett seriöst och lätt tragiskt drama om rikedom, alkoholism och ensamhet men också om hur två människor finner varandra i en smått osannolik vänskap.

I extramaterialet berättas om verklighetens Doris Duke; jag tror att historien om Bernard och Doris hade blivit lika intressant om den berättats i renodlad dokumentärform. Med detta sagt måste jag ändå påpeka att Susan Sarandon (som ju aldrig är dålig i någonting) är fullkomligt lysande i den här filmen. Det är lustigt att se henne som blond, och det faktum att Doris Duke var en glamorös kvinna gör att man får se henne från sin allra elegantaste sida, och vem gillar inte det! :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar